Asfaltering i Arninge – ramper ned till garage under mark
En ramp ned till ett garage under mark är en av de mest belastade asfaltytorna som finns i en fastighet. Den är brant, den är smal, och all trafik till och från garaget passerar över samma få kvadratmeter.
Till det kommer vattnet. En ramp som lutar nedåt leder allt regn som faller på den mot garageporten, och där ska det tas om hand av en ränna som måste fungera varje gång.
Och belastningen är koncentrerad. Bilar bromsar på väg ned och accelererar på väg upp, båda på samma ställe, och den påfrestningen skjuter asfalten i längdriktningen. Det syns som vågbildning tvärs över rampen.
Det gör att en ramp sällan ska byggas som en vanlig yta. Den behöver kraftigare uppbyggnad, ibland en annan massatyp, och en avvattning som är dimensionerad för hela rampens yta.
Begär kostnadsfri offert →Detta ingår
- Mätning av rampens lutning och längd
- Beräkning av hur mycket vatten som når rännan vid kraftigt regn
- Kontroll av att rännan och dess avlopp klarar mängden
- Kraftigare uppbyggnad där bromsning och acceleration sker
- Massatyp vald för att motstå skjuvning i lutning
- Ytstruktur som ger grepp även blöt och isig
- Bedömning av om värmeslinga är motiverad
Så går det till
Lutning och yta
Vi mäter rampens lutning och beräknar hur stor yta som avvattnas mot rännan i botten.
Rännan
Kapaciteten kontrolleras. En ränna som räcker vid normalt regn kan svämma över vid kraftigt, och då står vattnet i garaget.
Uppbyggnad
Rampen byggs kraftigare än en plan yta. Bromsning och acceleration skjuter asfalten i längdriktningen.
Massatyp
En massa som motstår skjuvning väljs. En vanlig slitlagermassa deformeras i en brant ramp.
Grepp
Ytstrukturen väljs med hänsyn till att rampen ska vara körbar även blöt och kall.
Asfaltering Arninge i hela Täby
Vågbildning tvärs över rampen är det typiska felet och det har en tydlig orsak: asfalten skjuvas. När en bil bromsar på väg ned trycker däcken massan framåt i körriktningen, och när den accelererar uppåt trycks den bakåt. Sker det tusentals gånger på samma ställe med en massa som är för mjuk eller ett bärlager som är för klent börjar ytan vandra, och den lägger sig i vågor. Det går inte att välta bort och det går inte att laga med ett nytt ytskikt – hela uppbyggnaden i det partiet ska göras om. Rätt åtgärd är att bygga för det från början: en kraftigare uppbyggnad i den zon där bromsning sker och en massatyp som är styvare än en vanlig slitlagermassa. Det andra är vattnet, som är den fråga som ger de dyraste konsekvenserna. Hela rampens yta avvattnas mot rännan i botten, och står den mot en garageport betyder en överbelastad ränna vatten inne i garaget. Rännans kapacitet ska räknas mot ytan vid kraftigt regn och inte vid normalt, och avloppet från den ska kontrolleras – en ränna som är ansluten till något som är igensatt är lika verkningslös som ingen ränna alls. Det tredje: fråga om värmeslinga innan uppbyggnaden görs, inte efter.